Ökad utbyggnad av vindkraften är en viktig del av den borgerliga alliansens klimatpolitik. Bildkollage: Nils Gustav Labba.   

I juni 2006 antog riksdagen propositionen Nationell klimatpolitik i global samverkan (prop. 2005/06:172). Där fastställs att det nationella klimatmålet som antogs för klimatpolitiken år 2002, ligger fast.
Det innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser, under perioden 2008-2012 ska ligga på en nivå som är fyra procent lägre än utsläppen år 1990.

I propositionen görs bedömningen att utsläppen för Sverige för år 2020 bör vara 25 procent lägre än utsläppen år 1990. Målet ska följas upp fortlöpande vid så kallade kontrollstationer minst vart femte år med början år 2008.

Riksdagens miljökvalitetsmål "Begränsad klimatpåverkan" består av mål på både lång och kort sikt. Det långsiktiga svenska klimatmålet utgår från att utsläppen på sikt ska vara jämt fördelade mellan jordens invånare. På lång sikt ska de svenska utsläppen av växthusgaser därför minska till en nivå lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Riksgenomsnittet för utsläpp var år 2003 cirka 7,9 ton per svensk och år. Internationell samverkan är avgörande för om målet ska nås.

Det kortsiktiga målet är att de svenska utsläppen av växthusgaser under perioden 2008-2012 ska ligga på en nivå som är fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Målet ska nås genom inhemska åtgärder, utan användning av utsläppskrediter via vare sig flexibla mekanismer eller kompensation för upptag i så kallade kolsänkor (upptag av koldioxid i växande skog)

I budgetpropositionen för 2008 föreslår regeringen en särskild satsning inom klimatområdet på 1 miljard kronor för perioden 2008 till och med 2010.
Regeringens bedömning är att utökade resurser behövs för att utveckla Sveriges klimat- och energipolitik. Insatserna kommer att genomföras inom den politik som rör miljö, skogs- och jordbruk samt energiområdena.

Vindkraft är ett viktigt område enligt regeringen. För att Sverige ska kunna uppnå sin del i EU:s mål att öka andelen förnybar energi till 20 procent till år 2020, krävs en ökad elproduktion från vindkraft. Ett nationellt nätverk för vindbruk skapas för att stärka befintliga initiativ och bidra till att nya regionala nodpunkter kan bildas inom vindkraftområdet. För att klara av en ökad utbyggnadstakt så behövs en samordning mellan berörda myndigheter i arbetet med vindkraft.

För att utveckla klimatpolitiken har regeringen tagit initiativ till en breddad och fördjupad samverkan mellan näringsliv, forskning och politik.
- Ett viktigt mål med initiativen är att få underlag till den klimatpolitiska proposition som regeringen avser att presentera under hösten 2008.

Samtliga riksdagspartier deltar i den parlamentarisk beredningen, vars huvuduppgift är att utgöra beredning inför den klimatpolitiska propositionen 2008. I beredningens uppdrag ingår att utveckla nationella mål och åtgärder för den svenska klimatpolitiken. Uppdraget bygger på Vetenskapliga rådets rapport samt myndigheternas arbete med kontrollstation 2008. Arbetet ska samordnas med Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkanden och Kommissionen för hållbar utvecklings arbete.

Klimatberedningen överlämnade sitt betänkande, Svensk klimatpolitik, SOU 2008:24, till regeringen, den 4 mars. Beredningen har enats om de långsiktiga målen för klimatpolitiken och om en omfattande handlingsplan till år 2020. Betänkandet är ute på remiss fram till den 18 juni.